Tvillingflammor - allmänt

Hur medveten är du om din flamma?

2014-07-30 18:40 #0 av: Zynell

Alla har en flamma, men hur medvetna är folk om flammor? De flesta i min omgivning har aldrig hört talas om tvillingflammor och känner inte en dragning mot någon där ute, men hur mycket vet du om din flamma? Har ni bra kontakt? Dela gärna med dig. Glad

Anmäl
2014-07-30 19:12 #1 av: rumelle

Jag var 12 när jag blev medveten om att det fanns någon därute som jag drogs till. Jag minns att jag hade en väldigt speciell dröm där någon berättade för mig att jag aldrig skulle hitta en livskamrat/pojkvän i Sverige. Någonting i mig visste att det var sant fastän jag samtidigt avfärdade det. Jag blev aldrig kär i någon kille i klassen, som mina andra vänner, utan kände att den jag hörde ihop med fanns någon annanstans.
När jag var 16 blev jag addad på MSN av en kille och jag kände med en gång att det var något speciellt här. Det kändes som att komma hem när vi chattade för första gången och jag vet att han kände precis samma. Det svåra var ju att han bodde i Kanada och jag i Sverige. Men vi lyckades hålla ihop och även om det var jobbigt ibland så var det aldrig svårt, vi hörde ihop och då spelar avståndet ingen roll. Nu har vi bott ihop sedan fyra år och är gifta sedan en månad tillbaka och jag kan fortfarande inte förstå vilken oerhörd tur jag har haft. 

Anmäl
2014-07-30 21:37 #2 av: Zynell

Verkligen roligt att höra, Rumelle! Jag anser att om man verkligen vill så lyckas man uppnå vad som helst. Glad

Anmäl
2014-07-31 16:36 #3 av: [Wolf.]2

Tack Rumelle som delar med dig och jag instämmer helt med Zynell att vill man lyckas kan man uppnå vad dom helst Cool

Wolf är ju ingen nyhet för många här inne så varsågoda här kommer lite gammal skåpmat Skrattarupprepning med andra ord Skämtar

Funnits med mig har han alltid gjort så långt ner i min barndom jag kan minnas och med Wolf har jag ren röstkommunikation som med en vanlig fysisk person så han tar jag inte miste på vad han vill säga däremot andra andar dom är mer som ett mummel men jag jobbar på att öppna upp även där men fram till dess får det ske genom mina andra sinnen.

Som barn visste jag ju inget om flammor eller andliga guider däremot kärleken och värmen han alltid gett,lekte med mig och bara fanns där helt naturligt som vilken fysisk person som helst.

Det finns också ett par stycken som sett honom med mig och då vet jag att jag vart helt själv,en kollega undrade vad det var för en mörk man med långt svart hår och konstiga kläder jag hade haft med mig och när jag körde tåg men jag var helt själv ombord i förarhytten så vad svarar man på sånt då Förskräcktaja jag bara nekade och sa jag var ju helt själv men hon stod på sig och vi kom ingen vart för hon visste vad hon sett eftersom hon körde mötande tåget och hade full insyn i min förarhytt Skrattar

Medveten har jag alltid vart och jag har inget annat att jämföra med för han har bara funnits där helt naturligt dygnets alla timmar Blomma

Anmäl
2014-08-03 20:19 #4 av: [Sol69]

Om det är min tvillingflamma det jag ej.. För den biten blir jag inte klok på.. GapskrattarMen känner av när Karln har ont i ryggen och jag känner av när han är ledsen eller glad och en hel del annat.. Funderar

Sajtvärd på Druid & Shaman och på Astrologi i fokus

Anmäl
2014-08-03 21:30 #5 av: Zynell

#4 Om man är osäker skulle jag tippa mer på att det handlar om en själsfrände än en tvillingflamma. Tvillingflammor blir alltmer vanliga, men samtidigt är det inte i närheten av lika vanligt som att ha en själsfrände som partner. Många blandar tyvärr också ihop själsfränder och tvillingflammor. De tror de är ihop med sin flamma men har i själva verket en själsfrände som partner. Det är lätt hänt, men ju mer lär sig desto lättare blir det att avgöra. Glad

Anmäl
2014-08-20 15:45 #6 av: The SecondLasAngel

Jag tänker på min flama dagligen, och frågar jag honom någonting så svarar han omedelbart. Och förstår jag inte en sak så skickar han mig en vision som han spelar upp för mig så att jag ska förstå bätre. Men jag får inte alltid vara medveten om honom då han har mycket hemliga missioner och så. Men så fort jag ropar på honom så kommer han tålmnodigt, och ber jag för honom så är han med mig. Det är härligt att det har blivit på det hära visset då jag ibörjan inte kännde av honom alls. Och jag var rädd för jag förstog inte och det började bara plötsligt hända en massa märkliga grejer. Men jag börjar sakta men säkert att ta in deta nu, han har varit väldigt tålmodig med mig med. Härligt visst är det ;)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.